Ledarskap när marken rör sig
Geopolitiska spänningar, en ständigt accelererande teknikutveckling och ökade motsättningar i samhället förändrar villkoren för dagens ledare. Årets Alumni Stockholm Executive Summit 2026 samlade en panel av ledare från diplomati, näringsliv, akademi och kyrka för ett samtal om vad ansvarsfullt ledarskap kräver när osäkerheten inte längre är ett undantag, utan själva omgivningen. Nedan följer några höjdpunkter från kvällens paneldiskussion.
Ledarskap har alltid handlat om att fatta beslut utan att känna till allt. Men den osäkerhet som dagens ledare möter har fått en annan bredd. Geopolitiken har flyttat in i styrelserummen. Tekniken förändrar verksamheter snabbare än traditionella styrmodeller hinner anpassas. Den organiserade brottsligheten blir mer internationell och svårare att upptäcka. Samtidigt utsätts tillit, relationer och gemensamma värderingar för ett växande tryck.
—> Läs artikeln på engelska här
Det var utgångspunkten för samtalet under Stockholm Executive Summit 2026 på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Platsen passade väl. Musik kräver individuell skicklighet och disciplin, men blir något större först när människor lyssnar, skapar och samspelar. Detsamma gäller ledarskap.
Paneldeltagarna bidrog med olika erfarenheter och perspektiv till samtalet som inte gav enkla svar, men pekade mot en gemensam övertygelse: ledare måste se verkligheten som den är och samtidigt ha modet att påverka det som kommer härnäst.
Panelen bestod av:
Cecilia Qvist
Företagsledare, styrelseordförande, styrelseledamot, investerare och rådgivare med mer än 25 års internationell erfarenhet av att bygga och skala företag över olika branscher, marknader och tillväxtfaser
Lotta Lyrå
VD och koncernchef för Södra, en av Sveriges största skogsägarföreningar och en ledande internationell skogsindustrikoncern
Martin Modéus
Ärkebiskop och Svenska kyrkans främste företrädare
Mehdi Ghazinour
Sveriges första professor i polisvetenskap och prefekt för Institutionen för polisiärt arbete vid Södertörns högskola
Urban Ahlin
Sveriges tidigare ambassadör i USA, med en framstående karriär som spänner över både diplomati och nationell politik
Geopolitiken är nu en affärsfråga
Tidigare ambassadören och talmannen Urban Ahlin beskrev en geopolitisk ordning där militär och ekonomisk styrka i allt högre grad ersätter gemensamma regler och multilateralt samarbete. För ett exportberoendeland som Sverige får en försvagad frihandel särskilt stora konsekvenser.
Hans budskap var inte att vända USA eller globaliseringen ryggen, utan att inse att spelreglerna har förändrats. Politisk inblandning i marknader, tullar och strategisk konkurrens lär fortsätta att påverka näringslivet, oavsett vilken regering som för tillfället sitter vid makten.
Företag kan inte längre betrakta politiken som något avlägset och externt. Leveranskedjor, kapitalstruktur, teknikval och marknadstillträde blir allt mer geopolitiska frågor. Därmed behöver styrelser förstå inte bara de kommersiella riskerna, utan också de politiska system som omger verksamheten.
“Världen omkring oss förändras mycket snabbt. Företagsledare behöver förstå det, eftersom det påverkar de beslut ni fattar.”
Utgå från affärsproblemet, inte från tekniken
För näringslivsledaren, ordföranden och investeraren Cecilia Qvist börjar ledarskap med att planera utifrån den verklighet vi faktiskt befinner oss i, inte den vi skulle önska oss. Det kräver att ledare aktivt sätter sig in i teknikutvecklingen och vågar ifrågasätta etablerade styrmodeller.
Hennes råd om artificiell intelligens var konkret:
“Börja inte med frågan: Vad ska vi göra med AI? Börja med kunden. Hur påverkas våra kundresor och vad behöver vi själva äga?”
“”Bra ledare har förmågan att ”ombesluta” och ändra sig.”
Styrelser kan inte helt överlåta förståelsen av teknik till specialister. Ledamöterna behöver tillräcklig praktisk kunskap för att ställa relevanta frågor, bedöma avvägningar och skilja verklig förändring från experiment som främst följer en trend.
Cecilia Qvist betonade också att företagande ofrånkomligen innebär risk. Den största faran är inte nödvändigtvis att fatta ett beslut som senare visar sig vara fel, utan att fatta beslut på bristfälligt underlag eller att låta bli att besluta eftersom omvärlden är svår att tolka.
Starka organisationer vet varför de finns, men är beredda att ompröva hur syftet ska förverkligas. Kombinationen av övertygelse och anpassningsförmåga kan bli en av de mest avgörande ledaregenskaperna under de kommande åren.
Tänk tillsammans innan ni kräver samsyn
Professor Mehdi Ghazinour verkar i skärningspunkten mellan två kulturer: polisens operativa verksamhet, där omedelbar handling står i centrum, och den akademiska miljön, som bygger på reflektion, evidens och noggrann prövning.
I stället för att försöka undanröja spänningen mellan dem har han lärt sig att använda den.
“Vi behöver inte tänka lika. Men om vi tänker tillsammans växer någon form av riktning eller förståelse fram.”
Det är en värdefull princip för alla ledningsgrupper som arbetar med komplexa frågor. Konstruktiva motsättningar betyder inte att samarbetet har misslyckats. De kan tvärtom visa att olika sorters kunskap faktiskt får ta plats.
Mehdi Ghazinour varnade också för att brottsligheten blir allt mer global, ekonomiskt avancerad och svår att upptäcka. Särskilt oroande är att främmande makt använder kriminella nätverk. Den svenska tilliten till institutioner är fortfarande ett viktigt samhällskapital. För att skydda den krävs samarbete mellan offentliga institutioner, akademi och näringsliv, tillsammans med det han kallade intellektuell ödmjukhet: insikten att morgondagens problem kanske inte liknar gårdagens.
Relationer är en del av beslutsfattandets infrastruktur
“”En av ledarskapets viktigaste uppgifter är att skapa en logik mellan det vi gör på kort sikt och det vi vill uppnå på lång sikt.”
Som vd och koncernchef för Södra leder Lotta Lyrå en verksamhet där beslut som fattas i dag kanske inte ger fullt resultat förrän om flera decennier. Hennes ledarskapsutmaning är att skapa ett tydligt samband mellan kortsiktiga handlingar och ett långsiktigt syfte.
Den logiken måste upplevas som trovärdig i organisationen. Den är också beroende av relationer. Ju mer komplex frågan är, menade hon, desto djupare behöver relationerna runt den vara.
När människor litar på varandra blir det lättare att lyfta obekväma perspektiv, utmana antaganden och ompröva beslut. Att investera i relationer är därför inte något som ligger vid sidan av resultat och prestation. Relationerna är en del av den infrastruktur som gör det möjligt för ledningsgrupper och styrelser att fatta välgrundade beslut under press.
Lotta Lyrå efterlyste också ett starkare samarbete mellan näringsliv, offentlig sektor och akademi. Sverige är ett litet land. Storleken kan vara en begränsning, men den ger också människor och institutioner möjlighet att samarbeta mer direkt än i större system.
Värderingarna blir synliga när det blåser
Ärkebiskop Martin Modéus ifrågasatte föreställningen att vissa beslut är rent faktabaserade och därmed fria från värderingar. Alla beslut rymmer värderingar, menade han. Frågan är om ledarna är medvetna om dem.
Han använde en bild som stannade kvar:
“Värderingar är som kölen på en segelbåt. Den finns under ytan och märks kanske inte förrän det börjar blåsa”
Värderingar kan inte bara formuleras på en webbplats. De behöver diskuteras, övas och förankras innan krisen kommer. Det blir särskilt viktigt när artificiell intelligens får en större roll i organisationer och samhälle.
“Hopp har en arkitektur: relationer, ord, en djupare grund och handling.”
Martin Modéus påminde om att intelligens bara är en del av det mänskliga. Sårbarhet, ambivalens och relationer är lika grundläggande delar av våra liv. Tekniken behöver därför införas på ett sätt som stärker vår förmåga att leva och arbeta tillsammans, inte behandlas som ett mål i sig.
Han beskrev en arkitektur för hopp bestående av fyra delar: relationer, ord, förmågan att sätta sin oro i ett större sammanhang och handling.
Hopp som ledarskapsdisciplin
Trots de allvarliga utmaningarna präglades samtalet inte av pessimism. Sverige har en välutbildad befolkning, god förmåga att ta till sig ny teknik och en internationellt sett hög tillit till institutioner. Vi har betydande resurser att använda när vi navigerar genom förändringen.
Men hopp är inte detsamma som passiv optimism. Det byggs genom ärliga samtal, tillitsfulla relationer och målmedveten handling.
Ledare kan inte lova säkerhet. Däremot kan de skapa tydlighet om riktningen, synliggöra värderingar, bjuda in olika perspektiv och hjälpa människor att förstå sin plats i förändringen. När marken rör sig kan det vara ledarskapets viktigaste uppgift.
Om artikelförfattaren
Magnus Tegborg
Founder and CEO, Alumni Global
Email
Magnus Tegborg är Founding Partner och CEO på Alumni Global i Stockholm. Han har mer än 30 års erfarenhet av executive search och ger råd till styrelser och ägare i nordiska företag om bland annat vd-rekrytering, successionsfrågor, styrelseutvärdering och styrelsers effektivitet.
—> Läs mer här
Konatkta oss
På Alumni Global är vi övertygade om att ett starkt ledarskap är nyckeln till att frigöra potentialen hos människor och organisationer. Genom att arbeta i nära partnerskap med er hjälper vi organisationen att skapa verklig förändring.
Vi anpassar vårt breda utbud av ledarskapstjänster efter era unika behov för att hjälpa organisationen att utvecklas och stödja medarbetarnas professionella utveckling.
Kontakta oss gärna för ett samtal om era unika förutsättningar och behov.
