Perspektiv och erfarenheter av att röra sig mellan civilsamhället och näringslivet
Perspektiv och erfarenheter av att röra sig mellan civilsamhället och näringslivet
Intressanta perspektiv på ledarskap från intervjuer med Generalsekreterare/VD inom medlemsorganisationer- och civilsamhälle. Vi pratar med Kees de Jong och Lars Lundström om vad sektorn står inför i stort samt om det finns en skillnad i framgångsrikt ledarskap mellan civilsamhälle och näringsliv.
Kees de Jong, VD för Svenska kennelklubben
Kees första reflektion när han klev över från näringslivet till medlemsorganisation var den förväntan som fanns över att vara lika engagerad och insatt som medlemmarna. För honom var det viktigt att identifiera vad han brinner för innan han tog sig an rollen.
Det andra är att man verkar i två helt olika kontexter, i näringslivet var målet mer rakt och tydligt, fastlagt av ägare. I en medlemsorganisation handlar det snarare om att tillfredsställa medlemmarnas intressebehov vilket i viss mån skapar andra krav på en ledare för att vara framgångsrik. Kees lyfter hur viktigt det är att ha respekt för medlemmarnas olika intressen och även ha en förståelse att man inte alltid kan göra alla nöjda.
Beställningen som kommer från medlemmarna omformuleras med jämna mellanrum medan beställningen från ägarna i näringslivet ofta är mer långsiktigt, vilket kräver en flexibilitet och att man inkluderar medlemmarna för att se till att tillfredsställa deras behov. Samtidigt kan viljan att konstant tillfredsställa alla bli ett hinder för att kunna förverkliga, det är viktigt att inte låta sig bli handlingsförlamad utan fortsätta våga utveckla.
Använder man olika typer av ledarskap i näringslivet jämfört med medlemsorganisationen?
Inte i Kees fall. Även fast processer och beslut tas på olika sätt behöver man hitta avvägningen när det går att leverera och vara handlingskraftig men fortfarande hela tiden utgå från majoriteten. Som chef gäller det oavsett miljö att skapa en organisation som kan leverera utifrån ett intresse, och det menar han är samma både i en medlemsorganisation och i näringslivet.
En styrka i Kees erfarenhet är att han varit verksam som ledare i en mindre organisation och har tagit med sig från näringslivet vikten av att ha kontroll på ekonomin. Oavsett vart pengarna kommer ifrån så ska de skapa nytta.
Idag är det många som granskar företagens värderingar och vill gärna känna att de ger tillbaka till samhället innan man väljer att tacka ja till en roll, oavsett om arbetet är i en medlemsorganisation eller i näringslivet. För att få engagerade medarbetare bör ledare fokusera på att hitta vad man drivs av som människa och där ligger medlemsorganisationerna ett steg före näringslivet. Att lyckas som ledare i en roll inom civilsamhället bygger ofta på det egna intresset för att bygga legitimitet.
Lars Lundström, Hållbarhetschef på H2Green Steel
Lars är idag Hållbarhetschef på H2 Green Steel men har dessförinnan arbetat 6 år som Generalsekreterare på Friluftsfrämjandet. Innan Friluftsfrämjandet har Lars en lång erfarenhet inom näringslivet och hans första intryck av att komma till en medlemsorganisation var att det fanns stora likheter kring ledarskap, kommunikation, digitalisering och sälj, även om just ”säljet” inte framhävs lika tydligt. Han fick själv höra att han kom fram som offensiv då han pratade mycket om att förbättra säljprocessen inom organisationen, men sälj behöver alla verksamheter för att gå runt och just Lars säljkunskaper är ett av de verktyg som han tog med sig från näringslivet.
Den stora skillnaden var storleken, han gick från en organisation med 180 anställda till 7000 ledare och 80 000 medlemmar och det tog tid att lära sig den demokratiska modellen- att fatta beslut med demokratiskt styrmedel. En annan aspekt var att det inte fanns någon övergripande kontroll, ingen koncernsammanställning över till exempel antal anställda eller detaljerna kring ekonomin. Det var mer en delegerande organisation och det tror Lars är en förutsättning för att få medlemmarna engagerade och att vilja bidra med sin tid.
Lars ser en stor fördel i att växla mellan civilsamhälle och näringsliv, ledarskapsmässigt kan näringslivet lära sig mycket från civilsamhället. ”Det finns ett stort värde av att vara nyfiken och ha en vilja att jobba tillsammans tvärsektoriellt”, säger Lars. Att involvera kommun, lokalt näringsliv, civilsamhället, utbildningsverksamheter och även människorna har varit avgörande för att kunna driva H2 Green Steels arbete framåt och så är många medlemsorganisationer duktiga på att arbeta.
“Mångfald är inte bara läpparnas bekännelse” och med det menar Lars att blanda kompetenser och erfarenheter från flera sektorer tillsammans med olika drivkrafter skapar stort värde.
Slutligen vill Lars uppmana andra att våga söka sig till ett jobb inom civilsamhället, det krävs inte expertkunskap inom det område man verkar utan en nyfikenhet och ett intresse att lära sig. Han ansåg sig inte behöva vara en extrem äventyrare för att bli Generalsekreterare för Friluftsfrämjandet. Ett intresse för natur och miljö var tillräckligt för att han skulle kunna sätta sig in i vardagen hos Friluftsfrämjandets medlemmar och vinna deras förtroende.
Intresserad av fler perspektiv kring tvärsektoriell erfarenhet eller vill höra mer om hur vi på Alumni Public arbetar? Vi kan hjälpa dig vidare i din egen karriär eller kanske du är nyfiken på mer information om hur vi kan stötta dig och din organisation.
Med siktet på att stärka civilsamhällets röst
Patrik Schröder, Samordnare för Civilsamhällesfrågor på Fremia
Att vara ny på jobbet innebär i regel en utmaning. Att därtill kliva in i en nyetablerad roll med höga ambitioner i en komplex bransch är något Patrik Schröder gjorde nyligen.
Berätta, vad gör du idag och vad är målet framåt.
- Som Samordnare Civilsamhällesfrågor hos Fremia är mitt mål att stärka civilsamhällets röst och påverkansmöjligheter. Det gör jag tillsammans med andra i olika sammanhang och med olika sakfrågor men som i slutändan syftar till att nå målet. Det är inget som görs i en rak linje och det finns inget färdigt recept. Därtill kommer vardagen in även i min roll, första dagen på jobbet ringde journalister och ville ha svar på fördelning av pengar, jag och kollegor försöker hitta arbetssätt efter pandemin och så världsläget med Ukraina som påverkar våra medlemmar och därmed oss.
I sin nya roll behöver han söka mandat och förankra hos medlemmarna inför beslut, där många medlemmar innebär många röster och viljor.
Hur var din första tid som ny på jobbet?
Det som slår Patrik efter hans första månader hos Fremia är organisationens entreprenöranda och flexibilitet. Att våga testa nytt, hitta nya smarta arbetssätt och att skapa effektivitet är ett måste med begränsade resurser och något som genomsyrar den professionella kulturen.
Snabba fakta, Fremia:
Är Arbetsgivarföreningen för verksamheter i huvudsak inom kooperation, civilsamhälle, idéburen välfärd och samhällsnytta samt medarbetar- eller partnerägda företag.
Har 5 400 medlemsföretag som tillsammans har 145 000 anställda.
Erbjuder ett brett spektrum av tjänster, från arbetsrättslig juridik till intressepolitik.
Förhandlar fram verksamhetsanpassade kollektivavtal med samtliga stora fackliga organisationer.
Har 30–40 aktiva kollektivavtal (plus ett trettiotal hängavtal) för lika många branscher och totalt ett hundratal avtal inkluderat kollektivavtalade försäkringar.
Är remissinstans för statliga utredningar inom våra expertområden, som till exempel arbetsmiljö, civilsamhälle eller våra branscher.
Är initiativtagare till flera intresseorganisationer, som exempelvis Svensk Kooperation, Handelsrådet, Vård- och omsorgscollage och branschorganisationen Fremia Personlig Assistans, och vi samarbetar med och har styrelseplatser i flera av civilsamhällets organisationer.
Fremia har ett drygt 30-tal branschkunniga förhandlare och rådgivare, jurister, kommunikatörer, pensions- och försäkringsexperter, administratörer och intressepolitiskt engagerade medarbetare.